Riksdagsvalsmål 2019: Det handlar om vår framtid

#dethandlaromvårframtid

1. Bromsa klimatförändringen

Vår tids största hot är klimatförändringen. Utan en planet där man kan leva har vi ingen framtid. Det krävs mindre prat och mer åtgärder, för att vi ska kunna begränsa människans påverkning på klimatets uppvärmning till 1,5 grader. Där har skolan och resten av samhället en avgörande roll.

  1. Vegansk och vegetarisk mat ska vara en självklar del av skolornas matutbud. Vegetarisk mat ska erbjudas alla studerande och ett vegealternativ ska erbjudas alla dagar.
  2. Utbildningssystemet ska fostra miljömedvetna medborgare. Alla unga ska ha information om varför man behöver leva klimatsmart och hur man gör det. Skolan ska föregå med gott exempel och sortera skräp, använda naturens resurser med eftertanke och utöva hållbar konsumtion.
  3. Samhället ska möjliggöra och uppmuntra till klimatsmarta val. Det är upp till beslutsfattarna att göra det enkelt att rädda klimatet. All konsumtion ska styras mot förnybara resurser, återanvändning och ett globalt hållbarhetstänk via punktskatter och ekologiska kollektiva lösningar.

 

2. Utplåna marginaliseringen

En marginaliserad ung är en för mycket. De flesta problem som leder till marginalisering börjar redan vid ung ålder, och det gagnar hela samhället såväl socialt som ekonomiskt att alla hålls med. Marginalisering är ett resultat av dysfunktionella strukturer och en avsaknad av trygghet.

  1. Utbildningen på andra stadiet ska vara tillgänglig och avgiftsfri. Att fortsätta studera efter grundskolan ska inte vara en kostnadsfråga. Ingen ska behöva välja bort ett studiealternativ på grund av sin ekonomiska situation. Satsningar på elev- och studiehandledning minskar gapet mellan stadierna och ser till att alla får det stöd de behöver.
  2. Utbildningens kvalitet måste garanteras. All undervisning ska vara i linje med de krav som framtiden ställer på de unga, metoderna ska vara förstklassiga och bedömningen ska vara rättssäkrad. Grundskolan ska garantera den unga de förutsättningar som krävs för fortsatta studier.
  3. Social- och hälsovården ska vara jämlik och fungerande. Finland behöver ett socialskyddssystem som är anpassat till det här århundradets arbetsliv.  Det ska vara tydligt vem som ansvarar för en ung persons välbefinnande och vården ska finnas nära, vara av hög kvalitet och förverkligas på det egna modersmålet. Systemet måste beakta de specifika behov som unga och studerande har, så att ingen behöver avbryta sina studier i brist på social trygghet eller på grund av ohälsa.

 

3. Öppna upp beslutsfattandet

Demokratin är i ett brytningsskede, och utövas inte till sin fulla potential. Demokrati grundar sej på sann och jämlik delaktighet där de gemensamma frågorna och de bästa möjliga lösningarna står i centrum, i stället för maktkamp och politiskt spel. Möjligheterna att påverka beslutsfattandet direkt behöver utökas ytterligare. Många unga har inte fulla förutsättningar för att påverka sitt eget liv och samhället omkring sej.

  1. Rösträttsåldern ska sänkas till 16 år. Alla ska få vara med och välja våra beslutsfattare. Ett steg i den riktningen är att rösträtten ska utökas till att gälla alla från och med 16 års ålder. Då kan också skolan ta en aktivare roll i att stöda förstagångsväljare att avlägga sin röst.
  2. Utbildningen ska ge användbara medborgarfärdigheter. Alla som går ut grundskolan ska förstå vikten av att delta aktivt i samhället, rösta i val och påverka för gemensamma ärenden. Det är viktigt att alla har verktyg för att göra det i sin vardag, så att tröskeln för att delta är låg.
  3. Politiken ska vara inkluderande. Beslutsfattandeprocesserna på alla nivåer ska vara transparenta och lätta att följa med genom proaktiv och klar kommunikation från instanserna. Medborgarinitiativ som samlat över 50 000 namn ska fortsätta behandlas under följande riksdagsperiod, och riksdagen ska jobba för att medborgarinitiativ ska få en större roll i Finlands politik och beslutsfattande.