Var fjärde ung person uppfattar sin hälsa som medelmåttig eller dålig, visar Hälsa i skolan-enkäten från 2023. Den psykiska hälsan är ett växande problem, speciellt bland flickorna. Finlands Svenska Skolungdomsförbund […]
Var fjärde ung person uppfattar sin hälsa som medelmåttig eller dålig, visar Hälsa i skolan-enkäten från 2023. Den psykiska hälsan är ett växande problem, speciellt bland flickorna. Finlands Svenska Skolungdomsförbund och Finlands svenska lärarförbund lyfter tillsammans upp behovet av en mer tillgänglig och jämlik elev- och studerandevård på svenska. Vi har elever som är i uppenbart behov av vård men inte får det, säger läraren och huvudförtroendemannen Niclas Zweigberg i Raseborg.
Finlands Svenska Skolungdomsförbund uttrycker en stark oro över den ökande psykiska ohälsan och vilka konsekvenser den bristande tillgången på psykiskt stöd kan medföra. Från koncentrationssvårigheter, trötthet och motivationsbrist i klassrummen till social isolering, konflikter och bristande självförtroende. Psykisk ohälsa försvagar individens möjligheter redan från en tidig ålder och kan få livslånga konsekvenser om ändamålsenlig vård inte fås i god tid.
Allt fler unga mår dåligt. Det riskerar att leda till att de blir utmattade och kan förlora intresse för utbildningen. Läget är allvarligt och unga behöver akut stöd för att handskas med psykisk ohälsa, säger Niko Partanen, ordförande för Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS.
Det finns ett ökat behov av psykiskt stöd för elever och studerande i grundskolan och på andra stadiet. Det här gäller särskilt elever och studerande vid svenskspråkiga skolor, som enligt Hälsa i skolan-undersökningen har sämre tillgång till professionell hjälp för sitt dåliga mående jämfört med övriga skolor i landet.
Elev- och studerandevården ska finnas nära. Vi får ofta höra av elever och studerande att det inte finns en skolpsykolog på plats i skolan. Det är problematiskt att vårdpersonalen inte finns fysiskt nära, eftersom det ofta innebär att man måste boka en tid och ta sig dit vården finns, vilket höjer tröskeln för att uppsöka vård. Unga känner en distans till vården och att man kastas fram och tillbaka innan man får den hjälp man behöver, om man alls får den, konstaterar Partanen.
THL:s utredning om studerandevårdstjänsterna från 2024, visar att endast 53 procent av skolorna kan erbjuda ändamålsenliga utrymmen där studerandevården, kuratorer och psykologer kan arbeta samtidigt. Med andra ord är tjänsterna otillgängliga och avlägsna i en stor del av skolorna, samtidigt som behovet för just de här tjänsterna ökar.
Skona barn och unga från sparmål
Finlands svenska lärarförbund delar skolungdomsförbundets oro över tillgången på hälsovårdstjänster för elever och studerande på svenska i Finland. Det här borde ha högsta prioritet inom välfärdsområdena under den kommande mandatperioden.
I tider då många välfärdsområden jobbar med tuffa sparmål måste vi ändå prioritera våra barn och ungas hälsa. Kuratorer och psykologer måste vara en del av skolgemenskapen och finnas där eleverna och studerandena finns. Att få hjälp i rätt tid av bekanta och trygga vuxna är oerhört viktigt och kan hindra att problemen eskalerar, säger Inger Damlin, ordförande för Finlands svenska lärarförbund FSL.
En bristfällig social- och hälsovård för barn och unga syns tydligt i skolvardagen. Det påverkar inte bara elevernas lärande utan tar sig i uttryck i en ökad oro i klassrummen och korridorerna.
Vi har elever som är i uppenbart behov av vård men inte får det och som lärare upplever du en hjälplöshet här. Vi improviserar och försöker skräddarsy skolvardagen så gott det går men det är inte hållbart. De här problemen äter dessutom en hel del resurser som är tänkta för stöd för lärande, säger Niclas Zweigberg, huvudförtroendeman i Raseborg.
Förbättra förutsättningar för skolpsykologerna
Det är inte skolans uppgift att täppa till luckor på de områden där välfärdsområdena misslyckas. Det måste finnas tillräckligt med personal inom social- och hälsovården som med sin kompetens kan hjälpa med de problem som många unga tampas med idag.
FSS och FSL förutsätter att den ojämlika tillgången på psykologer och kuratorer korrigeras.
Tillräckligt med kompetent personal är jätteviktigt och välfärdsområdena måste kunna garantera lika bra vård på svenska. Det duger inte att skylla ifrån sig och hänvisa till för få sökande till tjänsterna. Man måste förbättra förutsättningarna för till exempel skolpsykologerna och där är frågan om arbetsbörda och dimensioneringen central, säger Damlin.
Tilläggsinformation:
Finlands Svenska Skolungdomsförbunds ordförande (FSS) niko.partanen@skolungdom.fi 0503227715
Finlands svenska lärarförbunds ordförande (FSL) inger.damlin@fsl.fi 0400897300
