Cecilia Huhtala – ordförandekandidat

9 maj 2022, 12:50 | av | publicerat i

Vilken roll tar du i en grupp?

Det är jätteberoende på vem som är med i gruppen. Ibland är jag den som tar ledande positionen och försöker få arbetet gjort. Oavsett sammanhang så tar jag den lyssnande och diskuterande positionen.

Vad tycker du FSS kan göra för att nå ut till flera ungdomar i Svenskfinland?

SKOLBESÖK är någonting som FSS måste få gjort efter sommaren, eftersom att vi behöver mera aktiva och behöver visa till ungdomarna att vi finns.

FSS skulle även behöva fixa workshoppar för SKS/EKS som man skulle kunna dra till dem. Jag anser att mycket beror på kommunikation och evenemang.

Vi behöver synas i medier och i skolor, men vi behöver också ordna evenemang. På grund av pandemin har förbundets aktiva medlemmar sjunkit, vilket är förståeligt eftersom att vi inte har fått ordna evenemang. Nu under våren har vi fått flera nya aktiva på grund av att vi ordnat evenemang, vilket visar på att det är ett jättebra sätt att få nya aktiva.

Jag anser även att vice-ordföranden behöver ha delat upp ansvarsområden och även styrelsen. Om exempelvis en elev/studerande undrar över vilka förmåner FSS erbjuder eller har ett problem i sin sks/eks som behöver lösas är det mycket enklare för eleven/studerande om en styrelsemedlem har ansvar över förmåner eller sks/eks att skicka till den. Det blir en mycket klarare bild över hur förbundet arbetar och vad FSS egentligen gör.

För att nå ut till ungdomarna behöver vi ordna skolbesök, ha en bra kommunikation via sociala medier och till skolor.

Vad skulle du vela utveckla inom utbildningen just nu? Till exempel hur ett visst ämne undervisas, hur studerande bemöts av lärare, etc.

Jag tycker att FSS ska sätta mycket fokus på en förnyad sexualundervisning i skolorna och en förnyad åskådningsundervisning. Det är svårt att påverka läroplanen, men det är ändå någonting som vi måste sätta vårt fokus på. Det är många frågor som vi skulle behöva samarbeta med de finska skolungdoms förbunden, tex. sexualundervisning och åskådningsundervisning. Så jag skulle vilja att förbundet arbetar med dessa frågor och ser om det skulle gå att göra ett samarbete med de andra förbundet i Finland.

Sexualundervisningen är otroligt bristfällig, tex. i högstadiet får man veta om preventivmedel och könssjukdomar men exempelvis undervisningen om sexualiteter, indentitesfrågor och sex är någonting som undervisas mycket kort och lite. I gymnasiets obligatoriska kurser i hälsokunskap får man ingen sexualundervisning, vilket är någonting som verkligen skulle behövas. Att endast få lite info i högstadiet räcker inte till. För tillfället behöver ungdomar ta reda på infon själv, vilket undervisningen borde erbjuda. YLE X3M och YLE:s sexpodd gjorde en turnee ”Klimax” som behandlade sex, sexualitet och identitetsfrågor. Deras koncept var mycket välgjord och de tog upp flera viktiga aspekter gällande tex. samtycke. Undervisningen borde erbjuda ungdomar sexualundervisning, yle x3m ska inte behöva göra allt jobb.

Åskådningsläroämnen är en stor och viktig fråga som jag anser att vi behöver arbeta med. I högstadiet i sjuan lär man sig om olika religioner och i 8-9 läser man om kristendomen om man läser religion. Om man inte väljer att gå yrkesutbildning läser man inte religion efter högstadiet, vilket gör att man har en mycket bristfällig information om olika religioner. Varför sätts två år fokus på kristendomen, och bara ett år på andra religioner? I gymnasiet är religionsundervisningen helt okei, men det är ändå mycket om kristendomen som blir repeterad. Religion och livsåskådning får inte heller samma resurser, vilket gör att det uppstår ett problem. Den undersökning som FSS gjorde gällande åskådningsämnen visade att livsåskådningsundervisningens material är föråldrade och inte får samma resurser som religion. Åland införde konfessionslös undervisning i högstadiet, vilket har visat sig vara ett bra val. Jag ser att vi behöver lyssna på Åland och ta exempel från Åland. Förstås behöver vi samarbeta med tex. RESA-forumet, lärare och studeranden för att få en klarare helhetsbild. Alla elever borde få en jämlik utbildning oberoende om man läser religion eller livsåskådning.

Studiematerial och läroböcker på svenska är någonting som borde beaktas och bli mera fokuserad på. När den nya läroplanen genomfördes blev översättningen av läromaterialen försenade och översättningen i speciellt språk var mycket dålig. Detta gjorde att studeranden som började i gymnasiet inte hade någon bok att läsa eller fick en bok som var mycket fel översatt. Alla borde få en jämlik undervisningen, det borde inte bero på vilket språk man studerar på.