Hej, hur mår du? Utan att tänka efter hur du egentligen mår, har du säkert redan hunnit svara ett autosvar som ”helt bra” eller något annat i den stilen. Corona pandemin har pågått länge nu. Ett år av inhiberade evenemang, lektioner i sovrummet, plötsliga förändringar och begränsade sociala kontakter har gått från att vara undantag till att bli normalt. För vissa har det senaste året varit tungt och ensamt, medan andra har upplevt det fritt och bekvämt. Oavsett hur du har upplevt Corona året så gäller det ibland att stanna upp och ställa sig frågan, Hur mår jag egentligen, och varför mår jag som jag gör?

Den mänskliga varelsen är ganska snabb att anpassa sig i en ny vardag med nya rutiner. Morgondagen kommer, oavsett om man vill det eller ej, och vissa saker behöver bli gjorda. Men att tycka om den nya vardagen är verkligen ingen självklarhet. Nu om någonsin har alla fått prova på att leva med mindre social och fysisk kontakt med andra, det som förut varit en självklarhet. Även här skiljer det sig. Vissa tycker att det är skönt att inte behöva träffas eller kramas, medan det för andra känns jobbigt att vara så distanserad. Vissa kanske tyckte det var skönt till en början att inte behöva träffas, men märker nu att det nog skulle vara trevligt ändå.

Det psykiska välmåendet har också satts på spel. Idag är det många som mår sämre, är ledsna, nedstämda och orkeslösa, men har svårt att sätta fingret på varför. Och orsaken är som alltid när det gäller psykisk ohälsa, individuell. Men vi alla genomgår en pandemi. Trots att vi alla påverkas och mår olika är jag säker på att vi kan vara varandras stöd och bollplank. Ingen har de magiska krafterna som behövs för att få livet att återgå till det normala på en blinkning, men alla har vi superkrafter att fråga hur någon mår, och också att vara ärliga när någon frågar en. Vad om vi skulle sluta acceptera ”helt bra” som ett svar, och kräva en lite mer utförlig beskrivning. Att må dåligt är tungt, men att dela med sig av det till någon annan, kan få en att orka lite längre.

Jourhavarna på Barn- och ungdomstelefonen samt nätbrevstjänsten vill gärna höra hur du mår. Om du vill dela med dig av din vardag eller om något annat, kan du gärna göra det via Mannerheims Barnskyddsförbunds brevtjänst på skriv.mll.fi där du får skriva av dig helt anonymt. Ditt brev besvaras av en frivillig jourhavare inom en vecka.

Våga fråga och våga svara, du är aldrig ensam!

Ida och Sofie från Barn- och ungdomstelefonen