Sommaren 2017 fick vi, Wilma Staffans och Peter Ahlskog, äran att representera FSS under OBESSUs Summer School i Ljubljana, Slovenien. Veckan vi spenderade där gick under temat Learning for Life, och lärde oss för livet gjorde vi sannerligen.
Under sommarskolan behandlade vi olika lärosystem och prototyper gällande bland annat skillnader mellan läroplaner runt om i Europa. Vi fick möjligheten att jämföra våra respektive system med de andra deltagarna. En av de grundläggande uppgifterna vi fick var att komma på ideer för att förbättra de olika systemen. Vi jobbade med många olika arbetssätt, varav främst grupparbete med fokus på skapandet av planscher, samt individuellt arbete av olika slag.
Vi har båda lärt oss alldeles otroligt mycket under kursen, och all kunskap vi har fått kommer vara till god nytta genom resten av livet. Jag, Wilma, upplevde själv att bland allt vi tog del av under lektionstid var det ändå de andra deltagarnas erfarenheter och berättelser som lärde mig mest. Det var väldigt viktigt och ögonöppnande för mig att inse, att verkligen fullt ut inse, hur långt vi i Finland och i Norden har kommit på vägen mot en bättre skolgång. Det var svårt att relatera till de andras problem under en del av diskussionerna vi hade, just på grund av hur långt bak i historien de problemen ligger för oss. Vi finländare kan vilja ha godare skolmat, eller kanske strävar vi efter gratis gymnasieböcker. Men i stora delar av Europa kostar all mat, utbildning och material, och det är eleverna själv som finansierar kostnaderna.
Det jag, Peter, tyckte var mest lärorika under evenemanget var att bryta sig ur sin “comfort zone” och prata engelska i en hel vecka, jag tycker att det också gav mig ett nytt perspektiv på saker då man pratade ett språk som inte är sitt egna modersmål. En höjdpunkt med liknande evenemang är alltid människorna, och det stämmer också för OBESSU summer school. Man får så många olika synpunkter och nya inblickar då alla kommer från så olika bakgrunder. och vänskapsbanden och upplevelserna jag har fått under veckan i Slovenien kommer jag minnas hela livet.
För att på ett bekvämt sätt klara en så pass lång resa som denna finns det förstås ett och annat att ta i beaktande. Jag, Wilma, gjorde misstaget att packa allt jag hade i en omöjligt ostadig och tung väska, tack vare vilken jag sedan hade muskelsträckningar i hela ryggen och armarna. Med andra ord, investera i en bra väska! Sedan lönar det sig att packa med simkläder, även om närmiljön man bor i saknar badvatten. Man vet nämligen aldrig, det kan hända att en vacker bergsjö ligger en timme bort med buss.
För mig, Peter, gick hela resan jättebra förutom några saker som jag tycker man borde tänka på. För det första så föreslår jag att du tar med någon sorts underhållning om du ska resa med flyg eller någonstans där du inte kommer ha internet, till exempel ladda ner musik eller ta med en “Nintendo 3DS”. För det andra slösa inte alla dina pengar före du är säker på att du har råd att komma hem, som jag. Jag slösade resten av mina pengar på kläder och var resulterande inte säker på att jag kunde ta allt mitt bagage på flyget utan att betala några extra kostnader.
För att vi deltagare skulle förbli fokuserade och nå mål inom diskussionerna under veckan hade vi ett antal huvudrubriker, det vill säga riktlinjer och helt enkelt ämnen vi framför allt fokuserade på. Dessa ämnen följer nedan;
Digitalisation
Inom vilket vi diskuterade om våra egna länders problem när det kommer till digitalisation, samt även hur man kan förbättra och förhindra att dessa problem uppstår. Till Finland tar jag, Wilma, med mig konceptet flipped classroom, vilket är en studiemetod som går ut på att eleverna får videomaterial att se på hemma, i vilka lektionens teori behandlas. Sedan kommer eleverna till klassen för att utföra uppgifter som utgår från teorin. “Lektion hemma, hemläxa i skolan”, kunde man förenkla konceptet till. Eleverna får då en chans att få professionell hjälp av dels en lärare och dels även möjligtvis experter inom ämnet i fråga.
Formal EDU
Vilket är en typ av lärande (sedan finns det även non-formal och informal). Formal EDU är den mest traditionella typen av lärande. Det är då klassen sitter och lyssnar på då läraren pratar om teorin under en hel lektion. I motsats till detta, är informal EDU en typ av lärande där eleverna får en chans att diskutera med varandra och reflektera över teorin de nyss behandlat. Non-formal EDU är helt enkelt all typ av lärdom en människa tar del av och processar utanför en läroanstalt.
I samband med diskussionerna kring de olika typerna av lärosystemen pratade vi om lifelong learning. Detta är den typ av kunskap man antingen bär med sig hela livet, eller/och den kunskap man får i samband med allt man upplever. Lifelong learning får man lättast genom non-formal eller informal EDU, och att lära sig för livet är något väldigt svårt att lyckas med ifall man bara lär sig med det traditionella klassrumssystemet.
Labour Market Orientation
Labour market orientation innebär att yrkesskolor anpassar mängden elever de tar in inom ett visst ämne enligt behovet för denna specifika utbildning på labour marketen. Helt enkelt är det ett sätt att se till att det finns tillräckligt många utbildade inom en viss bransch.
Summative assessment
Och formative assessment. Dessa är två olika sätt med vilka man kan bedöma arbetet en elev har utfört. I summative assessment bedöms eleven med endast siffror eller bokstäver, helt enkelt bara med betyg och utan motiveringar. En elev som bedöms med formative assessment, däremot, får feedback och motivering tillsammans med betyget, för att hen lättare ska förstå vad hen gjort bra eller dåligt och på så sätt få en konkret möjlighet till utveckling.
Entrance Barriers
Vilket är faktorer som kan förhindra att elev kommer in till olika läroanstalter. Bland annat pengar och betyg är två barriärer som ofta väger mycket. Kostar det till exempel att studera vid ett universitet har elever med rikare föräldrar en betydligt högre förutsättning för att komma in än elever vars familj är fattig. Detta leder till stora gap i samhället mellan de med mycket pengar och högre utbildning, och de med mindre pengar samt då också lägre utbildning.
Student Division
Segregation av elever baserat på ras, kulturskillnader, ekonomiska skillnader, betygsskillnader och andra eventuella olikheter. Detta leder till exkludering och felbehandling, ett splittrat samhälle och högre kriminalitet, konflikter som annars hade kunnat utebliva.