I och med coronapandemin och strävan att göra smittspridningen långsammare förverkligades en stor del av undervisningen på distans våren 2020. I medlet av maj lät FSS göra en enkätundersökning för att ta reda på hur finlandssvenska studerande upplevt den gångna våren och enkäten besvarades av sammanlagt 857 högstadie- och andra stadiets studerande. Antalet yrkesstuderande som besvarade enkäten var dock inte tillräckligt stort för att anses representativt.

– Vi är nöjda med det antal enkätsvar som inkommit men vi hade önskat en större andel  yrkesstuderande. Att många velat dela med sig av hur de upplevt den gångna våren är ingen överraskning. Nu är det verkligt viktigt att det lyssnas till hur studerande upplevt distansundervisningen och att de ungas åsikter och upplevelser beaktas i det fortsatta arbetet, säger Emilie Jäntti.

Åsikterna kring distansundervisningen är i viss mån delade och skillnader i hur högstadieelever och andra stadiets studerande upplevt distansvåren kan urskiljas. I jämförelse med högstadieeleverna upplever gymnasiestuderandena i högre uträckning att distansundervisningen påverkat deras skolgång på ett negativt sätt. Av gymnasiestuderandena  svarade 40 % att distansundervisningen påverkat skolgången en aning i negativ bemärkelse och 17 % att den påverkats i negativ bemärkelse. Att distansundervisningen påverkat skolgången i positiv bemärkelse ansåg 13 % av gymnasiestuderandena och 19 % framhöll att skolgången påverkats en aning i positiv bemärkelse. Av högstadieeleverna upplevde 29 % att distansundervisningen påverkat deras skolgång en aning i positiv bemärkelse och 20 % att den påverkats i positiv bemärkelse. Endast 10 % av högstadieeleverna upplevde att skolgången påverkats i negativ bemärkelse och 19 % ansåg att den påverkats en aning i negativ bemärkelse.

– Det är oroväckande att en så pass stor andel av de unga upplever att deras skolgång påverkats negativt av distansundervisning. Nu är det viktigt att dessa studerande stöds i sin skolgång och får den hjälp de är i behov av, framlyfter Jäntti.

Motivationen har i högre utsträckning lidit bland gymnasiestuderandena än hos högstadieeleverna, hela 64 % av gymnasiestuderandena uppgav att deras motivation lidit av distansundervisningen medan motsvarande siffra bland högstadieeleverna var 34 %. Bland högstadieeleverna kände sig 29 % mer motiverade medan endast 13 % av gymnasiestuderandena kände sig mer motiverade. Vidare framgår ur enkätsvaren att andra stadiets studerande känt mera stress än högstadieeleverna, hela 43 % har känt mera stress vilket kan jämföras med högstadieeleverna där 30 % kände sig mera stressade och 31 % mindre stressade. På andra stadiet kände 22 % av studerande mindre stress.

– Vi vet att många unga känner sig stressade och tyvärr har coronaarrangemangen bland gymnasiestuderande skapat osäkerhet och än mera stress. Inför en eventuell andra våg av coronaviruset måste det strävas efter att i högre utsträckning upprätthålla och stärka de ungas studiemotivation. Därtill får arbetsmängden inte upplevs som oöverkomlig, påminner Jäntti.

Av gymnasisterna ansåg hela 68 % att arbetsmängden ökat under distansundervisningen, 18 % att den hållits på samma nivå och 7 % framhöll att arbetsmängden varit mindre. Av högstadieeleverna upplevde 40 % att arbetsmängden ökat medan 28 % framhöll att den varit densamma och 19 % tyckte arbetsmängden minskat i och med distansundervisningen.

– FSS vill se att konsekvenserna av vårens arrangemang inom skolväsendet noggrant följs upp så att det framkommer om ytterligare stödåtgärder behövs vidtas och så att vi är bättre förberedda inför en eventuell förestående andra våg av coronaviruset och distansundervisning som följd därav, säger Emilie Jäntti.

Du kan läsa hela rapporten här:

FSS enkätundersökning våren 2020

För mer information:

Emilie Jäntti

förbundsordförande, FSS

050 301 2456

emilie.jantti@skolungdom.fi