FSS enkätundersökning våren 2020

21 juli 2020, 14:02 | av | publicerat i ,

I och med coronapandemin och strävan att göra smittspridningen långsammare förverkligades en stor del av undervisningen på distans våren 2020. I medlet av maj lät FSS göra en enkätundersökning för att ta reda på hur finlandssvenska skolelever och studerande upplevt den gångna våren och enkäten besvarades av 423 högstadieelever, 406 gymnasiestuderande och 28 yrkesstuderande. Tyvärr deltog ingen som studerar vid folkhögskola. Att antalet yrkesstuderande som besvarade enkäten var litet medför att svaren inte kan anses representativa och det bör hållas i åtanke vid genomläsning av föreliggande rapport. Här har valts att notera hur yrkesstuderande besvarat enkäten men några långtgående slutsatser kan alltså inte dras på basis av 28 svar. Bland de som besvarade enkäten går 23 % i skola i Helsingfors, 31 % i Österbotten och 42 % i Nyland. Endast 1 % uppgav att de går i skola i Åboland och 2 % klickade i “Övriga Finland”. Majoriteten av de som deltog i enkätundersökningen definierade sig som kvinna, 65 %, 31 % definierade sig som man, 3 % ville inte uppge sitt kön och 1 % definierade sig som annat. 

Praktiskt om enkäten och dess utformining

Tillsammans med förbundsstyrelsemedlemmar och kanslipersonal framtog politisk sakkunnig en enkät med 3 bakgrundsfrågor, 15 frågor med olika givna  svarsalternativ och 6 öppna frågor. Information om enkäten sändes ut i ett skolutskick, förbundsstyrelsemedlemmar var i kontakt med skolorna och i viss mån marknadsfördes den i förbundets sociala medier. 

Innan det redogörs för resultatet i enkäten kan konstateras att vi på FSS kansli är nöjda med det antal enkätsvar som inkommit men vi hade gärna sett att betydligt flera yrkesstuderande och folkhögskolestuderande besvarat den. Att många velat dela med sig av hur de upplevt den gångna våren är dock ingen överraskning, många elevers och studerandes vardag förändrades på ett betydande vis till följd av coronasituationen. Nu är det av största vikt att det lyssnas till hur elever och studerande upplevt distansundervisningen och att de ungas åsikter och upplevelser beaktas när vi går vidare, det i synnerhet med tanke på en eventuell förestående andra våg av coronaviruset.

Om enkätsvaren 

Svaren i enkätundersökningen visar på att elever och studerande upplevt våren på olika vis, åsikterna är i viss mån delade. Skillnader i hur högstadieelever och andra stadiets studerande upplevt distansvåren kan även urskiljas. Andra stadiets studerande upplever i högre uträckning att distansundervisningen påverkat deras skolgång negativt, av andra stadiets studerande svarade 40 % att distansundervisningen påverkat skolgången en aning i negativ bemärkelse och 17 % att den påverkats i negativ bemärkelse. Av andra stadiets studerande ansåg 13 % att distansundervisningen påverkat skolgången i positiv bemärkelse och 19 % framhöll att skolgången påverkats en aning i positiv bemärkelse. Av högstadieeleverna upplevde 20 % att skolgången påverkats i positiv bemärkelse och 29 % ansåg att distansundervisningen påverkat deras skolgång en aning i positiv bemärkelse. Endast 10 % av högstadieeleverna upplevde att skolgången påverkats i negativ bemärkelse och 19 % ansåg att den påverkats en aning i negativ bemärkelse.

Den information skolorna givit om vårens arrangemang får över hela linjen ett relativt gott betyg, över en tredjedel av högstadieeleverna, gymnasiestuderandena och yrkesstuderandena höll helt med och skrev under påståendet att informationen gällande vårens arrangemang från deras skolas sida varit bra och tillräcklig. Andelen som delvis skrev under påståendet var också stor, 36 % av yrkesstuderandena, 40 % av högstadieeleverna och 49 % av gymnasiestuderandena höll delvis med. De som inte höll med var få, endast 2 % av högstadieeleverna och gymnasiestuderandena och 7 % av de i yrkesläroanstalt. Vad gäller informationen om specialarrangemangen från skolornas sida kan konstateras att den sköts riktigt väl men att det finns utvecklingsmöjligheter.

Det som däremot inte får höga betyg av elever och studerande är arbetsmängden. Av gymnasiestuderandena ansåg hela 68 % att arbetsmängden ökat under distansundervisningen, 18 % att den hållits på samma nivå och 7 % framhöll att arbetsmängden varit mindre. Av högstadieeleverna upplevde 40 % att arbetsmängden ökat i och med distansundervisningen medan 28 % framhöll att den varit densamma och 19 % tyckte arbetsmängden minskat. Av yrkesstuderandena ansåg 46 % att arbetsmängden ökat, 25 % att den varit densamma och 14 % tyckte arbetsmängden minskat. På frågan om vad som kunde förbättras i distansundervisningen är det flera som nämnt arbetsmängden och bland annat lyfts fram att lärarna sinsemellan måste koordinera skoluppgifter bättre så att arbetsbördan inte blir orimligt stor för den unga.

När det kommer till motivation har den i högre utsträckning lidit bland andra stadiets studerande än hos högstadieeleverna, hela 64 % av gymnasiestuderandena uppgav att deras motivation lidit av distansundervisningen medan motsvarande siffra bland högstadieeleverna var 34 %. Bland högstadieeleverna kände sig 29 % mer motiverade medan endast 13 % av gymnasiestuderandena kände sig mer motiverade. Av högstadieeleverna upplevde 28 % att motivationen var densamma och 18 % av gymnasiestuderandena  skrev under det. Bland yrkesstuderandena ansåg 46 % att arbetsmängden ökat medan 25 % tyckte den varit densamma, 14 % tyckte den minskat och 14 % kunde inte säga. Vidare framgår ur enkätsvaren att andra stadiets studerande upplevt mera stress än högstadieeleverna, 43 % har känt mera stress vilket kan jämföras med högstadieeleverna där 30 % kände sig mera stressade och 31 % mindre stressade. På andra stadiet kände 22 % av studerande mindre stress och för 28 % var stressnivån densamma.

Som ovan framkom är åsikterna om hur distansundervisningen påverkat skolgången delade, och detsamma gäller då det kommer till välbefinnande och hur det påverkats av att undervisningen inte arrangerats som normalt. Av högstadieeleverna ansåg 34 % att de mått bättre, 32 % att välbefinnandet inte påverkats och 19 % har mått sämre till följd av att undervisningen inte arrangerats som normalt. Bland andra stadiets studerande är andelen som mått sämre större, ca en tredjedel har mått sämre. Av gymnasiestuderande har 28 % mått bättre och 26 % anser att undantagsarrangemangen inte påverkat deras välbefinnande.

På frågan om den unga fått den hjälp och det stöd den varit i behov av när det kommer till distansstudierna ansåg högstadieeleverna i högre utsträckning att de fått den hjälp och det stöd de varit i behov av. Av högstadieeleverna uppgav 39 % att de fått det stöd de varit i behov av, 21 % tyckte att de ofta fått det stöd de varit i behov av och 20 % uppgav att de inte varit i behov av något stöd i sina distansstudier. De som ansåg att de sällan fått den hjälp och det stöd de varit i behov av utgjorde 4 % och 9 % svarade att de sällan fått den hjälp och stöd de varit i behov av. Av gymnasiestuderandena ansåg 26 % att de fått den hjälp och det stöd de varit i behov av och 31 % att de ofta fått det. Nästan en femtedel, 19 %, uppgav att de inte varit i behov av hjälp och stöd. Andelen som sällan fått den hjälp och det stöd de varit i behov av var aningen större bland gymnasiestuderandena än högstadieeleverna, 6 %, och 9 % uppgav att de sällan fått det.

I enkäten frågades om det bör ordnas stödundervisning i sommar för att lappa eventuella kunskapsluckor som uppkommit till följd av distansundervisningen. Andelen som svarade jakande på frågan var i minoritet. Av högstadieeleverna svarade hela 76 % nej på frågan, 18 % kunde inte säga och 5 % svarade ja. Bland andra stadiets studerande svarade 43 % nej på frågan och andelen som besvarade frågan jakande var större. Av studerandena i yrkesläroanstalt tyckte 32 % att det bör arrangeras stödundervisning i sommar och motsvarande siffra bland gymnasiestuderandena var  17 %. 

Vad gäller frågan om specialundervisningen har påverkats av vårens arrangemang har en klar majoritet av eleverna och studerandena svarat att de inte varit i behov av specialundervisning eller att de inte kan säga. Av högstadieeleverna uppgav 9 % att specialundervisningen inte påverkats medan 12 % ansåg att den påverkats i negativ bemärkelse och 7 % att den påverkats i positiv bemärkelse. Bland gymnasieeleverna var det en mindre andel som uppgav att den påverkats i positiv bemärkelse, endast % klickade i det svarsalternativet, och en större som uppgav att specialundervisningen påverkats i negativ bemärkelse, 10 %. endast 4 % av gymnasiestuderandena ansåg att specialundervisningen inte påverkats.

I enkäten frågades om elever och studerande upplever att de fått den hjälp och det stöd de varit i behov av när det kommer till deras mående, alltså av skolkuratorer, skolpsykologer osv. Även denna fråga besvarades av majoriteten med att de inte varit i behov av någon hjälp eller att de inte kan säga. Av högstadieeleverna upplevde 19 % att de fått den hjälp och det stöd de varit i behov av och motsvarande siffra bland gymnasiestuderandena var 14 %. Bland gymnasiestuderandena och högstadieeleverna besvarade 6 % att de ofta fått den hjälp och det stöd de varit i behov av. Av gymnasiestuderandena uppgav 3 % att de sällan inte fått den hjälp och det stöd de varit i behov av och 2 % att de ofta inte fått den. Bland högstadieeleverna uppgav 2 % att de sällan fått den hjälp och det stöd de varit i behov av och 5 % att de ofta inte fått den. 

Frågan om de som ska börja andra eller tredje stadiet upplevt mera osäkerhet angående övergången besvarades av 336 gymnasiestuderande, 346 högstadieelever och 24 yrkesstuderande. Att frågan besvarades av så pass många tyder på att ett betydande antal inte hoppat över frågan utan istället besvarat frågan och uppgett att de inte kan säga. Av högstadieeleverna uppgav 44 % att de inte kan säga och motsvarande siffra bland gymnasiestuderandena var 53 % och bland yrkesstuderandena hela 75 %. Av de som besvarat frågan har en väldigt liten andel upplevt mindre osäkerhet, mera osäkerhet har däremot 18 % av högstadieeleverna uppgivit och 15 % av gymnasieeleverna samt 21 % av yrkesstuderandena. 

Förmodligen är fallet detsamma då det kommer till frågan om återgång till närundervisningen, det är inte enkom de som ska återgå till undervisningen som besvarat frågan utan en del av de som inte ska återgå till närundervisning har besvarat frågan om hur det känns att återgå till närundervisningen med att de inte kan säga. Frågeställningen och/eller instruktionerna borde ha varit klarare för att resultatet skulle vara mera tillförlitligt, i nuläget är resultatet mest tillförlitligt bland högstadieeleverna där det kan utgås ifrån att en klar majoritet av eleverna återgick till närundervisning. Av högstadieeleverna har 52 % angivit att det känns bra och att de är glada över beslutet att återgå till närundervisningen, 26 % svarade att de inte kan säga och 23 % ansåg att det känns otryggt, att distansundervisningen borde fortgå och att man tidigast i höst bör återgå till närundervisning.

I enkäten frågades även vad de som går i läroanstalt, gymnasiet eller folkhögskola ansåg om att ännu under våren återgå till närundervisning. En klar majoritet av studerandena tyckte att distansundervisningen skulle fortsätta, 75 % av gymnasiestuderandena och 63 % av yrkesstuderandena ville fortsätta med distansundervisning. Av gymnasiestuderandena ville 13 % att deras skola skulle återgå till närundervisning ännu under vårterminen, motsvarande siffra bland yrkesstuderande var 22 %. Med tanke på det som ovan framkommit kan resultatet till viss del tyckas vara en aning överraskande, trots att bland annat motivationen lidit, arbetsbördan varit större än normalt och skolgången i viss mån påverkats i negativ bemärkelse ville ändå en klar majoritet fortsätta med distansundervisning. Här ska dock tas i beaktan att enkäten är genomförd i medlet av maj, eventuellt har en del resonerat som så att det inte är avgörande om återstående delen av terminen genomförs på distans eller genom närstudier. 

Då antalet yrkesstuderande som besvarade enkäten var litet kan resultatet, som tidigare nämnts, inte anses representativt. Det frågades om de som går i yrkesläroanstalt har deltagit i arbetsplatsförlagd inlärning/haft praktik denna vår och om utexamineringen påverkas av coronasituationen. Av de som besvarade enkäten uppgav 50 % att de deltagit i arbetsplatsförlagd inlärning/praktik denna vår och av dem kunde hälften genomföra den enligt plan och för hälften avbröts den till följd av av coronasituationen. Vad gäller utexamineringen och coronapandemin uppgav 18 % att uteaxamineringen kommer påverkas till följd av coronapandemin, 43 % kunde inte svara och 39 % meddelade att utexamineringen inte kommer att påverkas.

Sammanfattningsvis visar rapporten att många av andra stadiets studerande upplevt distansundervisningen som utmanande och att den haft negativa följder på deras studier. Högstadieeleverna upplevde inte att distansundervisningen påverkat deras studier lika negativt som andra stadiets studerande och många av högstadieeleverna uppgav att distansundervisningen påverkat deras studier positivt. Distansundervisningens negativa följder för andra stadiets studerande  framkom i alla frågor då svaren till stor del utgjordes av respons som i mindre eller större utsträckning belyser distansundervisningens negativa inverkan. En del av resultaten kan uppfattas som alarmerande, exempelvis att 43 % av andra stadiets studerande känt mera stress eller att av gymnasisterna ansåg hela 68 % att arbetsmängden ökat under distansundervisningen. Följaktligen så är det ytterst viktigt att bristerna inom distansundervisningen som rapporterats åtgärdas ifall vi står inför en andra våg av coronaviruset.