FSL och FSS: Dags att ta itu med bristen på läromedel på svenska 

3 augusti 2022, 12:17 | av | publicerat i

Det råder brist på högkvalitativa läromedel i de svenskspråkiga gymnasierna, och läroböckerna blir sällan färdiga i tid. En undersökning som FSL genomfört bland sina medlemmar visar att lärarna upplever omfattande brister i läromedlen. Det försätter svenskspråkiga studerande i en ojämlik situation, säger Finlands Svenska Lärarförbund FSL. Det här är ett faktum som också Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS har påtalat under sitt årsmöte, där en motion om bristfälliga läromedel godkändes.

Vintern 2022 genomförde FSL en undersökning om läromedel riktad till lärare och rektorer i gymnasier. Undersökningen visar att 73% av de finlandssvenska rektorerna anser att det finns brist på läromedel i gymnasiet. 

-Under de senaste åren har skolan påverkats av stora förändringar med en ny läroplan, den utvidgade läroplikten och pandemin. Genom distansundervisningen som krävde mer självständiga studier blev läromedlens betydelse viktigare och bristerna i dem tydligare. Läromedlens betydelse är i en central roll när allting sätts på sin spets, säger Cecilia Huhtala, ordförande för Finlands Svenska Skolungdomsförbund.

64% av lärarna upplever att det finns brist på läromedel i ämnet de undervisar. 48% av dessa påtalar att det finns digitala brister i läromedlen. En stor andel av lärarna pekar också på brister i översättningen och att det tar för länge att över huvud taget få läromedlen översatta till svenska. 

-Tillräckliga läromedel är en kvalitetssäkring och en förutsättning för att den svenskspråkiga utbildningen ska vara likvärdig med den finska. Betydelsen av läromedel för en minoritet är till och med ännu större än för majoriteten, säger Inger Damlin, ordförande för Finlands svenska lärarförbund. 

För ett hitta en lösning krävs någon typ av tryggad statlig finansiering och en politisk vilja att på bred front garantera minoritetens rätt till jämlika förutsättningar för utbildning.

-Speciellt utsatta är små ämnen på svenska, där det ibland inte ges ut nytt material på flera år. Som förbund vägrar vi acceptera att vi måste utgå från att tillgången på svenskspråkiga läromedel aldrig kommer vara på samma nivå som de finskspråkiga. Det följer inte läroplanen och sätter de studerande i en sämre sits, minskar deras valmöjligheter och kan i förlängningen inverka på deras möjligheter till vidare studier, säger Damlin. 

Också studerandes åsikter ska höras  

Huhtala poängterar att rektorer och lärare samtidigt också bättre kunde lyssna in elevers och studerandes åsikter i valet av läromedel.

-Elevkårerna ska alltid vara med i processen kring val av läromedel i de ämnen där det finns valmöjligheter. Det är de studerande som sist och slutligen ska använda materialet. Därför borde också förlagen inkludera studerande redan i utformningen av läromedlen, säger Huhtala.

I FSL:s undersökning svarar 88% av lärarna att deras läromedel inhandlats som digital bok. Samtidigt påpekar lärarna brister i funktioner, krånglande plattformar och att det är svårt att få tekniskt stöd. 

-Vem ska stöda tekniskt svaga studerande? Alla studerande är inte vana att använda digitala läromedel. Teknisk support hamnar lätt på lärarnas arbetsbord som redan svämmar över vilket stjäl tid från den egentliga undervisningen. Vi måste dessutom hitta lösningar för de studerande som behöver pappersbok av olika orsaker. Lärarna i de svenskspråkiga skolorna ska inte själva tvingas skapa eget undervisningsmaterial, säger Damlin.

Mediainfo och läsårsöppning 3.8

Lärarfacket OAJ ordnar en pressträff i Akavahuset i Böle 3.8 kl. 9 i samband med läsårets öppning. FSL:s ordförande Inger Damlin och FSS:s ordförande Cecilia Huhtala deltar i pressträffen. Tillfället kan också följas online. Läs mer på OAJ:s webbplats.

Tilläggsinformation: 

Cecilia Huhtala 
Förbundsordförande, FSS 
cecilia.huhtala@skolungdom.fi 
044 980 7553 

Inger Damlin 
Förbundsordförande, FSL 
inger.damlin@fsl.fi 
040 089 7300