Förbunden kräver att mentalvården för studerande på andra stadiet reformeras

18 november 2020, 14:18 | av | publicerat i

Det grundläggande vårdarbetet för ungas mentala hälsa måste förstärkas och bli en del av studerandevårdens, samt studerandehälsovårdens vardag.

Den ungdomspsykiatriska specialsjukvården har redan under en längre tid varit överarbetad på grund av att det ständigt kommer in nya remisser. En av orsakerna till att den ungdomspsykiatriska specialsjukvården varit överbelastad är att vården på grundnivå är bristfällig. Under en längre tid har  det inte funnits tillräckligt med vårdtjänster för unga som lider av mental ohälsa. Sålunda måste också dessa tjänster för studeranden på andra stadiet förnyas och utvecklas. 

Om vården i läroanstalterna är bristfällig kan även fall av lindrigare psykisk ohälsa leda till medikalisering, vilket innebär att den studerande blir en del av den ungdomspsykiatriska vården istället för att få vård vid läroanstalten. Effektiv vård med låg tröskel inom studerandevården skulle minska på behovet av specialsjukvård.

Därtill så är det lagstadgat att sjukvård på grundnivå för studeranden är en del av studerandehälsovården. Mentalvårdstjänster måste bestå av arbetsgrupper vilka inkluderar olika slags behöriga sakkunniga. Det måste göras en tydlig arbetsfördelning mellan uppgifterna som hör till läroanstaltens studerandevård och vilka uppgifter som hör till studerandehälsovårdens mentalvårds tjänsters. 

Det grundläggande arbetet för psykiskt välmående måste försäkras som en del av studerandevården

I de goda medicinska praxis-rekommendationerna, samt i de rekommendationer som tjänsteutbudsrådet för hälso- och sjukvården har gett, anges det att korttidsterapi, psykoterapi som konstaterats effektiv samt  andra psykosociala vård- och rehabiliteringsformer hör i fall av mental- och missbrukarproblem till den grundläggande hälsovårdens serviceutbud.  

Kurator- och psykologtjänsterna, samt studerandehälsovården inom ramen för studerandevården har bra möjligheter att fungera som grundläggande vårdenheter för studerande som lider av mental ohälsa. Även om dessa förutsättningar är bra, så har begränsade resurser och det faktum att tillgången till vården splittras till grundläggande hälsovård på annat håll slukat dessa goda förutsättningar.  

Arbetet för psykiskt välmående på grundläggande nivå måste förstärkas och bli en del av studerande-vårdens vardag i samarbete med läroanstalterna. Detta förutsätter viljestyrka samt tillräckliga resurser. Denna reform skulle göra den mänskliga belastningen mindre samtidigt som det skulle bli billigare än det nuvarande systemet. 

Fem förslag för att främja mental hälsan hos studerandena på andra stadiet i vårdreformen  

1) Resurserna tryggas så att det finns tillräckligt med tjänster och sakkunniga inom området. Den lagstadgade mängden för psykologer, kuratorer, hälsovårdare och läkare inom studerandevården måste nå den rekommenderade nivån. Vi tryggar också resurserna för läroanstalt arbete inom samhörighet och arbete inom nätverkande. 

Enligt den nuvarande lagstiftningen har en studerande rätt att personligen samtala med en psykolog eller kurator inom ramen för studerandevården senast på den sjunde arbetsdagen efter att studeranden har bett om det. I brådskande fall måste  det finnas möjlighet att samtala senast följande arbetsdag. I praktiken fullföljs inte dessa lagstadgade tidsramar av läroanstalterna. 

2) Det erbjuds i första hand stöd till dem som behöver vård för psykisk ohälsa eller missbruk. Detta skulle i praktiken betyda att en utbildad behörig person bedömer, stöder, utreder och ger råd om psykosociala vårdformer till studeranden. Utöver detta så stöder vi att studerandevårdens verksamhet och kvalitet utvecklas. Behöriga inom studerandevården kan enligt egen förmåga och expertis erbjuda olika psykosociala vårdformer redan i första skedet. 

3) Studerandehälsovården på andra stadiet utvecklas så att mentalvården består av arbetsgrupper vilka inkluderar olika slags behöriga sakkunniga. Även kunnandet inom korttidspsykoterapi förstärks likväl som inom andra effektiva psykosociala vårdformer. 

Arbetsgrupperna som har hand om mentalvården inom studerandehälsovården har som uppgift att göra en vårdplan efter att de bedömt och undersökt ett fall. Vård som exempelvis individ- och gruppbaserad psychosocial interventions vård samt korttidspsykoterapi kunde erbjudas av arbetsgrupperna eller med hjälp av servicesedlar. Vid behov vägleds studeranden vidare till exempelvis FPA för rehabiliterande psykoterapi eller specialsjukvård.

Läroanstaltens studerandevård leder studerande vidare till  studerandehälsovårdens arbetsgrupp ifall stödet i första skedet inte gett resultat eller om problemet inte går att lösa inom ramen för studerandevården.

4) Det ordnas fortbildning. Anställda inom studerandevården har möjlighet att delta i fortbildningar gällande mentalvårdsstrategi med tyngdpunkt på igenkännandet av mentala störningar och vården för dem. Målet med fortbildningen är också att förstärka kunnandet inom evidensbaserade psykosociala vårdformer. 

5) Förbundens verksamhet beaktas som en del av serviceutbudet. Lokala föreningar inom socialbranschen främjar psykiskt välmående på många sätt i och med att det är låg tröskel för unga att delta i verksamheten som är till för alla. Kommuner bör i samarbete med föreningarna stöda och förstärka föreningsverksamhet genom att skapa och utveckla  effektiva finansierings kanaler och samarbetsmodeller för verksamheten.  

Länk till originaltexten på finska.

För mera information:

Turkka Sinisalo

Mielenterveyspoolin hankepäällikkö

040 8286 553

etunimi.sukunimi@mieli.fi

www.mielenterveyspooli.fi 

Förbund som skrivit under:

Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS rf

Nuorten mielenterveysseura – Yeesi ry 

Nyyti ry

Suomen Ammattiin Opiskelevien Liitto – SAKKI ry

Suomen Lukiolaisten Liitto ry

Suomen Opiskelija-Allianssi – OSKU ry