Pressmeddelande 14.12.2020
Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS rf
Skillnaderna mellan elevers inlärningsresultat har ökat, speciellt inom ämnet modersmål. Det finns inte bara klyftor i modersmåls kompetenser mellan landsbygd och tätort utan också mellan kommuner och skolor. Skillnader syns även mellan könen. Inlärningsresultaten är varierande inom modersmål och exempelvis huvudstadsregionen klarar sig bäst. Klyftorna börjar redan i grundskolan och påverkar följaktligen kompetensnivån på andra stadiet. En orsak till detta är nedskärningar i kommunerna som leder till att undervisningen lider och blir orättvist finansierad.
– Det är inte rättvist att elever indikert blir bestraffade då finansieringen av undervisningen varierar mellan kommunerna. Alla elever ska ha rätt till lika bra undervisning oberoende av vilken hemort de råkar vara bosatta i, säger Alexandra Wegelius, ordförande för Finlands Svenska Skolungdomsförbund.
Resurserna i grundskolorna är en av orsakerna. Alla elever har inte tillgång till en dator och det finns brist på skolassistenter. Den senaste Pisa-rapporten visar också att Finland som en av 79 OECD länder sätter näst minst timmar på modersmålsundervisning. Undervisningstimmarna i modersmål i grundskolan varier också mycket kommuner emellan och det betyder att skillnaderna i elevernas modersmåls kompetenser kan vara jättestora när det kommer till gymnasiet.
– Modersmål är viktigt i och med att det behövs i alla ämnen och det är oroväckande att modersmålsundervisningen i praktiken inte mera kan klassas som jämlik. Man får hoppas att de ojämlika resursfördelningarna åtgärdas i samband med läropliktsreformen, menar Wegelius.
Elevernas hemförhållanden och föräldrars utbildningsnivå har börjat ha en allt större inverkan på hur bra elever klarar sig i grundskolan. Det påverkar i sin tur förutsättningarna för att klara av fortsatta studier.
– Alla har inte samma möjligheter att få hjälp hemifrån och då är det skolans plikt att stödja eleverna så att alla har samma förutsättningar för att lyckas. Grundskolan spelar en stor roll med tanke på framtida studier och det är viktigt att elever från första början får den hjälp som de behöver så att de även kan klara sig bra i studier på andra stadiet, konstaterar Wegelius.
Många studerande tycker att modersmålsundervisningen är för krävande och att studentskrivningarna i modersmål blir ett orimligt stort stressmoment. Skillnader i modersmålsundervisningen mellan gymnasierna har också rapporterats samt att det kan vara svårt att få hjälp.
– Modersmålsundervisningen har ett fört snävt fokus område. Modersmålet är viktigt i alla ämnen och man frågar sig varför det är så stor betoning på studentskrivningarna. Ifall modersmålsundervisningen var mera mångsidig skulle studerandena ha möjligheten att få bättre vitsord, lära sig mera och även prestera bättre i andra ämnen. Det är en demokratisk rättighet att förses med de rätta verktygen för kunna uttrycka sig skriftligt på sitt modersmål. Att behärska sitt modersmål är viktigt oberoende vilken studieinriktning eller arbetsmöjlighet man än väljer, påpekar Wegelius.
Alexandra Wegelius
förbundsordförande, FSS
050 466 1551