Elevvården behöver innovativa och nytänkande metoder

17 november 2016, 14:56 | av | publicerat i

Debattartikel publicerad i HBL 17.11.2016

I dag firas den internationella elevdagen med temat välbefinnande i skolorna och bland ungdomar.

Tidigare var elevvården bristande i flera skolor, men efter att justitiekanslern 2012 uppmärksammat saken har situationen förbättrats. Sedan 2008 har mobbningen i skolorna minskat med 20 procent. Trots satsningar på välmående i skolan är den senaste statistiken oroväckande. I publikationen Nuorista Suomessa sammanställd av Finlands ungdomssamarbete Allians kan vi läsa att nästan 10 procent av barn och unga känner sig ensamma, medan 11 procent saknar en hobby. En tredjedel av eleverna i grundskolans övre årskurser och på andra stadiet har känt sig deprimerade eller nedstämda under de senaste månaderna.

Vi kan med andra ord konstatera att elevvården i dagens läge inte klarar av att skapa en inkluderande och trygg miljö som stöder inlärningen. Speciellt oroväckande är att de planerade besparingarna minskar de redan nu knappa resurserna. Vi undrar om skolorna kommer att ha tillräckliga resurser och metoder för att göra skolan till en säker plats? Har vi möjlighet att skapa förutsättningar för varje elev att må väl och lyckas i inlärningen?

Vi anser att skolungdomarnas välbefinnande kan främjas genom att bättre jobba med förebyggande åtgärder, skapa delaktighet i skolan och garantera varje elev en hobby genom ett ökat samarbete mellan skolor och tredje sektorn.

Vi anser att ett aktivt förebyggande arbete är centralt för att motverka ensamhet och utslagning. Ett fungerande sätt är vänelevs- och tutorverksamhet i skolorna, där eleverna genom handledning själv skapar gemenskap. Genom att ge peer to peer-metoder mera resurser stärks elevernas handlingsförmåga och eleverna får verktyg att själv bygga en trivsam miljö i skolan. Som en del av det förebyggande arbetet vill vi se en nolltolerans mot mobbning. Samtidigt behövs klara handlingsplaner för att hantera mobbningsfall; utgångspunkten ska vara att göra skolvardagen trygg igen för den som blivit utsatt.

Vi anser att samarbete och gemensamma spelregler mellan lärarkår och elever gör skolan till en trivsam plats för alla. Genom öppen dialog bygger man tillförlit och skapar delaktighet mellan aktörerna. Eleverna känner sig delaktiga då det finns reella påverkningsmöjligheter såsom en aktiv elevkårsverksamhet. När elevkåren får resurser och handledning har eleverna själv möjligheter att påverka för en trivsammare skola.

Hobbyverksamheten har en central roll i att främja välbefinnandet – vi anser att varje elev ska garanteras meningsfull fritidsverksamhet oberoende av socioekonomisk bakgrund. Genom hobbyverksamhet får barn och unga sociala färdigheter och möjligheter att stärka självkänslan också utanför skolan. Mer allmänt kan man konstatera att tredje sektorn är en resurs som inte utnyttjas. Tredje sektorn erbjuder verksamhet och program som ger barnen verktyg att själv stärka det sociala, psykiska och fysiska välbefinnandet. Vi vill se en aktivare diskussion kring skolungdomens vardag – hur kan skolan, kommunen och tredje sektorn tillsammans motarbeta ensamhet och utslagning både i skolan och på fritiden?

Med tanke på den senaste statistiken är det klart att våra nuvarande metoder och resurser inte är tillräckliga för att varje elev ska må bra. Att endast två tredjedelar av eleverna upplever en vardag utan nedstämdhet är ett tecken på att våra nuvarande metoder inte räcker till.

Därmed efterlyser vi nu innovativa och nytänkande metoder inom elevvården samt lösningar som kopplar samman flera aktörer i samhället – det är inte endast skolan som ska bära ansvaret för skolungdomens välbefinnande! Det är viktigt att vi inser att detta inte enbart är skolornas eller skolungdomens problem. Detta är något vi behöver lösa tillsammans.

Nicholas Kujala ordförande
Jooa Mustonen vice ordförande

Finlands svenska skolungdomsförbund FSS rf