Elevernas rätt till vård blir hotad av social- och hälsovårdsreformen

3 oktober 2020, 08:00 | av | publicerat i ,

Pressmeddelande 3.10.2020

Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS rf

Social- och hälsovårdsreformen innebär många förändringar, bland annat föreslås det att skolkuratorerna och skolpsykologerna flyttas från kommunerna till landskapen. Det föreslås lagstadgade bestämmelser om att elev- och studerandevården ska finnas som närtjänster men det har inte specificerats vad närtjänster innebär samt hur lång distansen mellan vården och skolan får vara. Det är inte heller klart om eleverna skall ta sig till vården eller om skolpsykologerna och kuratorer skall besöka skolorna med jämna mellanrum. 

Regeringen vill flytta elevvården bort från skolorna trots att psykolog- och kuratorstjänster är en del av skolans verksamhet. Rätten till elev- och studerandevård är lagstadgad och enligt lagen (1287/2013) ska psykolog- och kuratorstjänster “främja välbefinnandet i skol- och studiegemenskapen samt samarbetet med de studerandes familjer och andra närstående”. Det råder en oro över att elevvården kommer att försämras. Finlands Psykologförbund har exempelvis kritiserat reformen för att den inte tar i beaktande vikten i samarbetet mellan elever och skolpsykologer och att det därför är oerhört centralt att psykologerna syns och finns i skolan. 
Finlands Svenska Skolungdomsförbunds ordförande Alexandra Wegelius ställer sig också skeptisk gentemot reformen.   

-Det är oklart vad närtjänster i praktiken innebär, men att flytta elevvården bort från skolorna då unga verkligen är i behov av stöd är ett steg i fel riktning. Tröskeln till att uppsöka vård höjs ifall vården inte finns i skolan och det påverkar också på vårdens kvalitet. Relationen mellan skolpsykologer och elever försämras ifall vårdpersonalen endast besöker skolorna, poängterar Alexandra Wegelius. Det finns också risk att de lagstadgade kraven på elevvården inte kommer att uppfyllas då psykolog- och kuratorstjänsterna flyttas ut till landskapen, säger Wegelius.      

I reformens riktlinjer angående de språkliga rättigheterna framkommer det att social- och hälsovårdsstjänster på svenska måste erbjudas i tvåspråkiga vårdlandskap. Språkbarometern (som visar hur bra språklagen i praktiken fungerar) från 2020 visar att servicen på svenska i kommunerna för tillfället är bristfällig. Ifall svensk service inte erbjuds påverkas även viljan att be om den. Situationen är värst i de kommuner där svenskspråkiga är i minoritet. Hela 18 % av dem som hör till den svenskspråkiga minoriteten ber sällan om service på svenska. Wegelius förhåller sig kritiskt till att reformens riktlinjer vad gäller kraven för svensk service kommer att förverkligas.  

-Språkbarometerns resultat är alarmerande. Vi kan inte riskera att den svenskspråkiga elevvården hotas då de finns elever som inte kan finska. Det är också allvarligt om vårdpersonal inte förstår svenska och det till följd av det uppstår misstag, understryker Wegelius. 

Mobbning och våld i skolorna har uppmärksammats på senaste tiden, speciellt i fallet då en lågstadieelev misshandlades allvarligt i en skola i Vanda. Mobbning kan vara ett våldsbrott och polisen måste ofta ingripa i mobbningen i skolorna. Politiker har uttryckt sin oro över detta och är överens om att någonting måste göras. Mobbning skall följaktligen förebyggas med hjälp av att förse skolorna med tillräckliga resurser.

-Jag håller med politikerna om att det är viktigt att skolorna har tillräckligt med resurser så att mobbning kan förebyggas men då tycker jag att det är paradoxalt att flytta elevvården längre bort från eleverna. Ifall mobbning skall förebyggas så måste skolpsykologerna och kuratorerna finnas kvar i skolorna, efterlyser Wegelius. 

Barnavårdsföreningen, Lärarförbundet och Finlands Psykologförbund har bekräftat sitt samtycke och skriver under uttalandena i pressmeddelande

För mer information:

Alexandra Wegelius

förbundsordförande, FSS

050 466 1551

alexandra.wegelius@skolungdom.fi