I de flesta svenskspråkiga skolor finns det två finskagrupper: en modersmålsinriktad finska och en nybörjarfinska. Syftet med nybörjarfinskan är att elever som inte talar finska hemma ska lära sig använda det finska språket. I och med att Finland är ett tvåspråkigt land behövs kunskaper i bägge språken.  

Tyvärr är finskaundervisningen ofta bristfällig. Man sätter stort fokus på att lära ut temaformer och ändelser istället för att poängtera vikten av att kunna använda språket i praktiken och i vardagliga situationer, säger Alexandra Wegelius, ordförande för Finlands Svenska Skolungdomsförbund. Detta verkar vara en allmän upplevelse bland flera personer som studerat nybörjarfinska hela sin skoltid. Ett allmänt problem är även att läraren inte talar finska till gruppen, vilket leder till att eleverna inte hör finska och därmed inte kanske vet hur finska ska låta. 

Resultatet av detta är att många elever har mer teoretisk än praktisk kunskap i finska och kanske inte vågar använda språket. Det skulle vara viktigt att uppmuntra eleverna att våga använda språket oavsett rätt ändelser och böjningar, istället för att lära dem böja ord som de inte vet betydelsen på. Det är viktigare att man kan göra sig förstådd än att kunna namnen på temaformerna. I arbetslivet behövs finskakunskaper ofta, och ifall man aldrig varit tvungen att använda språket blir tröskeln högre att våga tala i t.ex. en intervju. 

En lösning på detta skulle vara att läraren skulle tala mera finska i undervisningen, samt att det skulle ordnas mer muntliga prov och samarbeten med finska klasser eller skolor, påpekar Wegelius. På detta sätt skulle de som inte talar finska hemma utsättas för språket i högre grad och våga använda det. Att samarbeta med finska skolor skulle även ge de finskspråkiga eleverna en inblick i svenskan och kanske skulle de bli inspirerade att utöka sina kunskaper i svenska. 

FSS hoppas på en förbättring i sättet på hur man lär ut finska i svenskspråkiga skolor. Undervisningen borde fokusera på kommunikativa, användbara färdigheter. Genom olika projekt och samarbeten som överskrider språk- och skolgränser skulle studerande få praktiska språkkunskaper och ett intresse för det andra inhemska.

Alexandra Wegelius,
Förbundsordförande