Behovet av psykoterapeuter (speciellt svenskspråkiga) med skyddad namnbeteckning är enormt. Psykisk ohälsa har blivit till en av våra största folksjukdomar i Finland och allt fler söker vård på grund av mentala problem. Speciellt ungas mentala välmående har försämrats drastiskt under coronapandemin. På beslutsfattarnivå råder det konsensus om att psykisk ohälsa är ett allvarligt samhälleligt problem och att det behövs mera psykoterapeuter. Ändå går processen med terapigarantin långsamt framåt.  

Idag går omkring 50 000 finländare regelbundet hos en psykoterapeut och det finns cirka 8 000 verksamma psykoterapeuter i Finland. 30 % av psykoteraputerna är över 65 år gamla. Att utbilda sig till psykoterapeut kostar mellan 20 000 och 60 000 euro (beroende på inriktning) och vägen till utbildningen är minst sagt krånglig.

För att vara behörig att söka till psykoterapiutbildningen krävs en lämplig grundexamen, tillräckligt med studiepoäng inom psykologi och minst två års arbetserfarenhet inom mentalvården. Därefter görs en lämplighetsbedömning som också kostar och som den sökande själv måste betala. Det finns ingen garanti för inträde och den sökande kan inte heller i förväg försäkra sig om att hen är behörig då bedömningen görs på basis av enskilda fall i ansökningsskedet.             

Det är orimligt att en utbildning inom social- och hälsovården ska kosta upp till 60 000 euro, speciellt då psykoterapiutbildningen är den enda inom den branschen som kostar. Allt färre söker sig till utbildningen på grund av priset vilket leder till att diversiteten bland psykoterapeuterna minskar och det blir svårare för individer att hitta rätt terapeut.   

Psykoterapiutbildningen kategoriseras som en vidareutbildning. Enligt den nuvarande lagstiftningen får universiteten inte använda offentlig finansiering på vidareutbildning. Det här måste ändras eller så borde psykoterapiutbildningen gå under benämningen specialisering. Medborgarinitiativet om att göra utbildningen gratis har dock börjat behandlas i riksdagen, vilket ger hopp för dem som skulle vilja söka till utbildningen.    

Melina von Kraemer 

Politisk sakkunnig