Kampanj


Att driva kampanj är ett sätt för oss att nå ut med våra åsikter och uppmärksamma samhället på våra ståndpunkter i frågor som berör skola och utbildning. Vi driver kampanj både självständigt och i samarbete med andra organisationer och därigenom lyckas vi mobilisera och ena människor kring en specifik fråga, något som har stark genomslagskraft.

 

Ger kampanjarbete resultat?

Kampanjarbete är en oerhört viktig del av förbundets intressebevakning och kunskapsspridning! Det viktigaste med en kampanj är att nå ut på alla plan i samhället och få människor att tänka till; det hela handlar långt om upplysning. Lyckas vi ge någon en tankeställare är det ett framsteg, lyckas vi dessutom väcka debatt och dialog med beslutsfattare är vi redan halvvägs.

Den mest betydelsefulla kampanj FSS någonsin varit med om att driva gick under namnet Upp med den! och resulterade i höjd studiepenning för studerande på andra och tredje stadiet. Under år 2006 och 2007 drev vi, tillsammans med de andra riksomfattande studerandeorganisationerna för studerande på andra och högre stadiet, kampanj för en höjd studiepenning. Faktumet att studiepenningen, som den såg ut 2007, inte för tredje stadiets studerande hade höjts på 15 år, däremot sjunkit 1995, och att studiepenningssummorna för studerande på andra stadiet härstammade från år 1994 drev FSS och de övriga studerandeorganisationerna till namninsamlingar och demonstrationer.

Kampanjen nådde sin kulmen under riksdagsvalet 2007 och resulterade i en 15% höjd studiepenning för andra och tredje stadiets studerande i november samma år, en absolut nödvändig lättnad av de studerandes ekonomiska börda! Läs mer om Upp med den! på www.studiepenningen.fi.

 

För att vi alla lär oss på olika sätt

Den typiska bilden av klassrumsundervisning ser ut som följande: eleverna sitter i prydliga rader med huvudet riktat mot svarta tavlan där läraren står och håller monolog om antingen genförändringar eller den industriella revolutionen eller vilka objekt som kräver ackusativ I. Eleverna fungerar som passiva mottagare för informationen som spys ut ur lärarens mun. Denna situation upprepas krasst sett i vartenda klassrum i vartenda ämne i varenda skola. Ändå finns det ju bevis för att alla inte lär sig lika effektivt på samma sätt. Är undervisningsmetoderna som används i skolorna den gyllene medelvägen som ska passa alla någorlunda eller endast kvarlevor från 1800-talets folkskola.

FSS anser att eleverna inte är homogena inlärare som alla kan stöpas i samma form. Det är självklart att den klassiska pulpet-kateder-undervisningen inte passar alla. För att bortgå från denna norm kräver FSS alternativa undervisningsmetoder för alla stadier. Genom att komplettera med muntliga simulationer, rollspel, exkursioner, dataspel, lekar, lektioner utomhus och experiment kan man skapa en mer kvalitativ och varierande undervisning som definitivt har chans att nå fler elever.

Under ERIK 2009 lanserade vi en klistermärkeskampanj med temat alternativa undervisningsmetoder. Bilderna ser du i galleriet uppe på sidan. Klistra upp dessa på alla tänkbara ställen och gå med i kampen mot stenåldersskolan!

 

Kräv dina rättigheter!

Deklarationen om mänskliga rättigheter har ratifierats, likaså konventionen om barns rättigheter. Finland har till och med en särskild ungdomslag. Nu är det dags att världens beslutsfattare erkänner behovet av en deklaration om elevens rättigheter. Elever och studeranden utgör en specifik grupp med egna särintressen, vars rättigheter bör beskyddas.

FSS har tillsammans med övriga skolungdomsförbund i Europa utarbetat en deklaration om elevens rättigheter, som du kan ladda ner här eller läsa längre ner på sidan. I denna deklaration har vi, skolungdomar från hela Europa, sammanställt våra gemensamma krav på hur utbildningen skall se ut, och hurudana rättigheter varje elev och studerande skall ha.

Våran ”Kräv dina rättigheter”-kampanj är bara en liten del av den internationella ”Light on the Rights”-kampanjen som OBESSU, vår europeiska takorganisation, drar tillsammans med medlemsorganisationerna. Vi har startat vår kampanj med att i t-skjortorna från Elevriksdagen 2009, som även kommer att fungera som tidslösa FSS t-skjortor under de kommande åren, föra fram idéen med ”Kräv dina rättigheter” och en sammanställning av deklarationen om elevens rättigheter. Med tiden kommer vi att lyfta fram kampanjen i ännu mera sammanhang.

Denna existerande deklaration skall dock ej ses som den enda möjliga lösningen för att i lag trygga skolungdomens rättigheter. Vi vill se en deklaration om elevens rättigheter. Detta är vårt förslag. Vi diskuterar gärna våra artiklar, för att bevisa varför just dessa är livsviktiga för att trygga en hållbar utbildning – för alla. Ta kontakt med oss på kansliet@skolungdom om du vill diskutera elevrättigheter och hur dessa kan tryggas!

 

Deklaration om elevens rättigheter

Artikel 1
Rätten att förenas

1.1 Rätten till utbildning på alla stadier måste garanteras i lag.

1.2 I varje skola skall det finnas en av eleverna demokratiskt vald, lagstadgad elevkårsstyrelse. Alla elever har rätt att ställa upp i val.

1.3 Enskilda elever och elevföreningar har rätt att grunda nationella elevorganisationer.

1.4 Skolan skall, tillsammans med lokala och nationella myndigheter, ekonomiskt stöda elevföreningar och -organisationer samt ställa lokaler till dessas förfogande. Detta får dock aldrig begränsa föreningarnas autonomi.

1.5 Elevorganisationer skall på alla stadier ha möjlighet att hålla aktiviteter under skoldagen.

1.6 Eleverna har rätt att fritt samlas, strejka, demonstrera och uttrycka sina åsikter både inom och utanför skolan utan att detta leder till bestraffning.

 

Artikel 2
Rätten till deltagande

2.1 Eleverna skall få ta del i alla de processer där beslut som berör skolan fattas. Detta skall garanteras i lag.

2.2 Den beslutsfattande makten får inte ligga i händerna på endast ett fåtal människor; alla beslutsfattande organ skall vara representativa samt demokratiska.

2.3 Det bör finnas ett kollektivt beslutsfattande organ, som till exempel en direktion eller skolstyrelse, vars uppgift är att fatta beslut inom skolan.

2.4 Eleverna skall få påverka lektionernas innehåll, undervisningsmetoderna, läroplanen samt läromaterialet.

2.5 Eleverna skall garanteras relevant och transparent utvärdering av deras arbete. Eleverna har rätt till holistisk och fortlöpande bedömning. Vidare skall eleverna ges möjlighet att utvärdera undervisningen.

2.6 Elevernas möjligheter att påverka inom skolan skall vara likvärdiga lärarnas.

2.7 Eleverna skall garanteras tillräcklig tid för inlärning.

 

Artikel 3
Rätten att överklaga

3.1 Eleverna har rätt att överklaga orättvis behandling och kräva direkta åtgärder om sådan behandling förekommer. Klagomålet bör behandlas opartiskt.

3.2 Klagomål via interna eller externa kanaler får inte orsaka problem för eleve(r)n(a) som framför klagomålet.

 

Artikel 4
Medborgerliga rättigheter

4.1 De medborgerliga rättigheterna gäller alla elever.

4.2 Utbildning skall baseras på ömsesidig respekt, förståelse, demokrati, tolerans samt jämlikhet. Skolsystemet skall bekämpa alla former av diskriminering, fascism och främlingsfientlighet. Eleverna har rätt till en trygg inlärningsmiljö.

4.3 Informationssekretessen gällande enskilda elever skall respekteras. Informationen får föras vidare endast med tillåtelse av eleven i fråga.

4.4 Alla elever bör ha tillgång till en ombudsperson ansvarig för utbildning.

4.5 Eleverna skall skyddas från alla slag av utnyttjande.

 

Artikel 5
Rätten till en kvalitativ utbildning

5.1 Eleverna har rätt till en opartisk utbildning av hög kvalitet.

5.2 Utbildningens kvalitet bör utvärderas på alla utbildningsstadier.

5.3 Grundläggande utbildning och utbilding på andra stadiet skall vara gratis. Eleven skall inte krävas på några som helst avgifter.

5.4 För att göra det möjligt för den studerande att hitta ett arbete som motsvarar dennas intressen och val av yrkesbana skall yrkesutbildningen förbereda den studerande för yrkeslivet. I den beslutsfattande process som berör yrkesutbildningen skall sociala parter höras. Yrkesutbildningen skall möjliggöra flexibilitet i framtida yrkesval.

5.5 Generellt sett skall andra stadiets utbildning ge eleven de praktiska kunskaper som behövs för att denna i sin framtida utbildning och i arbetslivet skall kunna omsätta teori i praktiken.

5.6 Skolan skall förse eleven med det material och den teknik som studierna kräver.

5.7 Alla typer av utbildning på grundläggande nivå skall inbegripa allmänbildande utbildning.

5.8 Skolorna skall ordna med specialarrangemang för att kunna kompensera för eventuella brister i fråga om en elevs uppfostran eller tidigare utbildning. Dessa skall ordnas utan kostnader.

5.9 Alla delar av det grundläggande utbildningssystemet är lika viktiga och skall därför ha samma status och medföra samma rättigheter.

5.10 I början av ett läsår skall elevkårsstyrelsen bekräfta de nya läroböckernas giltighet. Sättet på vilket man använder läroböckerna skall inte förändras på grund av ekonomiska utan av pedagogiska skäl.

5.11 Eleverna skall ha lämpliga och flexibla tidtabeller och studiescheman genom hela sin utbildning.

 

Artikel 6
Praktik

6.1 Praktikperioder skall göra det möjligt för den studerande att hitta ett arbete som motsvarar dennas kunskaper och intressen. I den beslutsprocess som gäller praktikperioden skall sociala parter rådfrågas. Praktikperioden skall lämna flexibilitet inför framtida yrkesval.

6.2 Skolan ansvarar för praktikperioder i externa företag och skall garantera att dessa har ett verkligt bildande ändamål. Eleverna har rätt att i början av ett läsår få veta vilka aktiviteter de kommer att delta i samt hur dessa kommer att bedömas.

6.3 Eleverna har rätt till att gå en kurs som tar upp lagstiftning gällande rättigheter i arbetsmiljön och säkerhet på arbetsplatsen.

6.4 Elever som gör sin praktik får inte ses som substitut för anställda arbetstagare.

 

Artikel 7
Rätten till utbildning

7.1 Det får inte finnas vare sig tekniska, ekonomiska eller sociokulturella hinder för att genomföra grundläggande eller andra stadiets utbildning.

7.2 Alla slag av högre utbildning skall vara tillgängliga för alla som har avlagt grundläggande utbildning. Kriterierna för antagning till högre utbildning skall vara flexibla och sträva efter att verka i ett uppmuntrande syfte.

7.3 Eleven skall inte tvingas specialisera sig förrän denna är fullständigt införstådd i valets betydelse och effekter.

7.4 Undervisningsutrymmena skall vara utformade så att funktionshindrade elever och icke-funktionshindrade elever kan ta del av undervisningen på lika villkor.

7.5 Eleven skall tillåtas hålla ett uppehåll i studierna utan att möjligheten till studieprestationer och rätten till fortsatt utbildning går förlorade.

 

Artikel 8
Rätten att hävda sin personliga och kulturella identitet

8.1 Alla har rätt att upprätthålla sitt kulturella arv. De elever som talar ett minoritetsspråk skall erbjudas undervisning i språket i fråga. Även de elever som tillhör majoritetsbefolkningen skall erbjudas valbara kurser i minoritetsspråk och -kulturer.

8.2 Skolan bör respektera elevernas individualitet. En jämlik undervisning får inte innebära likriktning; eleven skall tillåtas utveckla sina personliga förmågor och sin personliga identitet i den riktning han/hon behagar.

 

Artikel 9
Rätten till jämställdhet

9.1 Om skillnader mellan elever uppstår på grund av en könsspecifik socialiseringsprocess bör utbildningen spela en stor roll i att eliminera dessa normer. Skolan skall aktivt verka för jämställdhet i samhället.

9.2 För att uppnå en undervisning som befrämjar jämställdhet får skolan inte placera könen i stereotypa fack.

9.3 Den grundläggande utbildningens personal skall anställas på basen av kompetens och skicklighet och oberoende av kön, religion, ursprung, sexuell läggning etc. för att eleverna skall ges en representativ bild av våra mångfaldiga samhällen.

 

Artikel 10
Rätten till en flexibel skola

10.1 Berörda myndigheter skall ge skolan flexibla ramar men även fastställa allmänna riktlinjer och minimikrav.

10.2 Utbildning och lärande skall inte ses som något som sker endast under skoltiden. Skolsystemet skall anpassas i enlighet med principen om kontinuerligt lärande. Eleven skall uppmuntras till att inte bara passivt ta emot kunskap i läroprocessen utan också att aktivt söka information på egen hand.

10.3 Eleven skall ha rätt till undervisning när denna är frånvarande på grund av sjukdom eller andra godtagbara skäl.

 

Artikel 11
Rätten till en trivsam skolmiljö

11.1 Eleverna har rätt till en lämplig och trivsam inlärningsmiljö. Lagstiftning om en god arbetsmiljö skall också gälla skolor.

11.2 Skolornas sociala funktion skall uppmärksammas och värnas om.

11.3 Eleven har rätt till en gratis försäkring under skoltid och aktiviteter som ingår i utbildningsprogrammet. Eleven har också rätt till gratis vård om denna råkar ut för en olycka under skoltid eller praktikperiod.

 

Artikel 12
Rätten till information och vägledning

12.1 Eleverna har rätt till information om sina rättigheter och möjligheter såväl som om utbildningsstrukturerna och strukturerna för delaktighet.

12.2 Alla elever skall ha tillgång till behörig rådgivning och orientering i alla personliga frågor. Socialt och psykologiskt stöd skall erbjudas i själva skolbyggnaden.

12.3 Eleven skall informeras om allt det som är betydelsefullt för dennas skolgång. Inför varje ny termin skall planer för vart och ett av läroplanens studieämnen redovisas för eleverna.

12.4 Eleven har rätt till all slags information och kunskap utan censur eller andra begränsningar.

 

Artikel 13
Interna regler

13.1 I varje skola skall det finnas ett upplägg av interna regler. Skolstyrelsen eller skolsamhället utformar dessa regler. Vid oklarheter är det skolstyrelsen, inte rektorn eller lärarkåren, som skall tolka reglerna.

13.2 En kopia av dessa regler skall delas ut till alla elever i början av varje läsår. Skolstyrelsens eller skolsamhällets ändringar skall delas ut på samma sätt.

 

Artikel 14
Rätten till global och samhällelig fostran

14.1 Eleverna har rätt till kunskap inom områden som är väsentliga för att förstå den värld vi lever i, såsom.

– interkulturalitet
– sexualupplysning
– aktivt medborgarskap i ett demokratiskt system
– miljö
– tolerans och solidaritet
– sociala färdigheter
– sexuell och könslig diversitet

 

Garanti; säkerhet och övervakning

För att säkerställa att innehållet i denna deklaration används korrekt och att lagstiftningen gällande elevernas rättigheter följs, är det av största vikt att det finns övervakande myndigheter på alla nivåer som har kompetens att tillgå disciplinära aktioner mot den part som uppför sig felaktigt, kränkande eller diskriminerande.

 

Kampanja med FSS?

Vill din organisation samarbeta med FSS i en kampanj?

Hur kan FSS driva kampanj för något som du tycker är viktigt?

Hör av dig till oss!